Jämställdhet

innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden.

Jämställdhet – jämlikhet

Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera.

Svensk jämställdhetspolitik

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter sex delmål:

En jämn fördelning av makt och inflytande

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

Ekonomisk jämställdhet

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Jämställd utbildning

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

Jämställd hälsa

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Jämställdhet berör alla samhällsområden

För att nå ett jämställt samhälle måste ett jämställdhetsperspektiv läggas på alla områden i samhället. Denna strategi kallas jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering utgår från insikten om att jämställdhet skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Därför måste jämställdhetsperspektivet integreras i alla beslutsprocesser av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.

Nationell organisation av jämställdhetsarbetet

Jämställdhetsministern samordnar regeringens jämställdhetspolitik. Alla ministrar i regeringen har ansvar för jämställdhet inom sina politikområden. Jämställdhetsenheten svarar under jämställdhetsministern för samord- ning av regeringens jämställdhetsarbete och särskilda jämställdhetssatsningar. Jämställdhetsmyndigheten är en förvaltningsmyndighet som har till uppgift att bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken. Myndigheten arbetar med uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över att diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen följs. Nämnden mot diskriminering kan vid vite ålägga arbetsgivare och utbildningsanordnare att fullgöra sina skyldigheter att bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering på grund av bl.a. kön.

Jämställdhet och statistik

Kvinnor och män ska vara synliga i statistiken

För att detta ska vara möjligt måste statistiken vara uppdelad efter kön. Av 14 § förordning (2001:100) om den officiella statistiken framgår att individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. SCB har tagit fram riktlinjer och stöd vid tillämpningen av 14 §. Dessa kan laddas ned från SCB:s webbplats. Könsuppdelad statistik är dock inte tillräckligt för att göra jämställdhetsanalyser. För detta ändamål är det även nödvändigt med statistik som belyser jämställdhetsfrågor i samhället.

På SCB:s webbplats finns, utöver den här fickboken, en temasida med ytterligare jämställdhetsstatistik; www.scb.se/jamstalldhet.

Vad innebär en jämn könsfördelning?

Det kan finnas olika definitioner av vad som menas med en jämn könsfördelning. I statistiken är det vanligt att en jämn könsfördelning betyder att minst 40 procent
är kvinnor och minst 40 procent är män. Om en grupp består av mer än 60 procent kvinnor är den kvinnodominerad och om den består av mer än 60 procent män är den mansdominerad. Det är den definition som används i den här boken. Samtidigt går det att ifrågasätta om könsfördelningen är jämn om det alltid är kvinnor som ligger nära 40 procent och alltid är män som ligger nära 60 procent, eller tvärtom.

Så här långt har vi hunnit

1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs.
1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får lagenlig rätt att bedriva näringsverksamhet inom hantverk och viss handel.
1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstols­ beslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.
1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.
1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder.
1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.
1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.
1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur. lic. och teologi).
1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst.
1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.
1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd.
1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting.
1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen.
Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.
Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermåls­ balken.
1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen.
1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.
1927 Statliga läroverk öppnas för flickor.
1931 Moderskapsförsäkringen införs.
1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs.
1938 Preventivmedel tillåts.
Bidragsförskott införs.
Mödrahjälp till behövande införs.
Moderskapspenning för alla införs.
1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål.
1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock.
Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda.
Barnbidrag införs.
1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet.
1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare.
1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader.
1958 Kvinnor får rätt att bli präster.
1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.
1964 P-piller godkänns i Sverige.
1965 Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras.
1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.
1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.
1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning.
1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse.
1975 FN:s kvinnoår.
Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan.
1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds.
Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn.
Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv.
1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK.
1979 Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation.
1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.
Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas.
Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting.
Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet.
Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen.
1982 Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet.
Statliga bidrag till kvinnoorganisationer.
Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha.
1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK.
1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn.
1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas.
Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen.
1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen.
1989 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet.
1992 Ny jämställdhetslag.
1994 Reviderad jämställdhetslag.
Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet.
Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik.
1995 Sverige blir medlem i EU.
Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing antas en deklaration och en handlingsplan för jämställdhetsarbete.
En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern respektive fadern (”pappamånad”) och kan inte överlåtas.
Lag om registrering av partnerskap.
1997 Första kvinnliga biskopen.
1998 Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken.
Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor.
Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.
1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster.
2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000­talet.
Nationellt råd för kvinnofrid inrättas.
2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner.
2002 Antal dagar i föräldraförsäkringen utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar till 480 dagar. Av dessa reserveras 60 för vardera föräldern och kan inte överlåtas.
2003 Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemensamma hemmet.
2004 Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhets­ integrering inom Regeringskansliet.
2005 Ny sexualbrottslagstiftning.
2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken.
Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt.
Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut.
2007 Regeringen lägger fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
2009 Diskrimineringslagen träder i kraft. Den omfattar bland annat diskriminering på grund av kön och diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Jämställdhetslagen upphör att gälla. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, DO, bildas och JämO upphör.
Könsneutral äktenskapslag.
Det europeiska jämställdhetsinstitutet inrättas i Vilnius, Litauen.
2011 Sverige undertecknar Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
2012 Publicering på SCB:s webbplats av jämställdhetsstatistik i form av indikatorer, kopplade till de jämställdhets­ politiska målen.
2013 Fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras som våldtäkt genom att begreppet ”hjälplöst tillstånd” ersätts av de vidare begreppet ”särskilt utsatt situation”.
Regeringen har i budgetpropositionen 2014 föreslagit ett system för en förbättrad uppföljning av de jämställdhetspolitiska målen.
2014 Nordiskt Forum om kvinnors rättigheter och jämställdhet.
2015 Regeringens satsning på jämställdhetsintegrering i myndigheter utökas från 18 till 41 myndigheter.
En statlig utredning föreslår en ny myndighet samt delvis nya mål för jämställdhetspolitiken.
2016 Antalet dagar i föräldraförsäkringen som inte kan överlåtas ökas från 60 till 90 dagar.
Vårdnadsbidraget avskaffas.
Ensamstående kvinnor får rätt till insemination i Sverige.
Regeringen ger universitet och högskolor i särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering.
Satsningen på jämställdhetsintegrering i myndigheter utökas till 59 myndigheter och en organisation med vissa myndighetsuppdrag, Folkbildningsrådet.
Jämställdhetsdagarna arrangeras, som den första av en årligt återkommande konferens med fokus på jämställdhetsintegrering.
2017 Nya jämställdhetspolitiska delmål och den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor börjar gälla.
Nya regler om aktiva åtgärder och lönekartläggning
i diskrimineringslagen. #metoo-uppropen.
2018 Jämställdhetsmyndigheten bildas.
Ny sexualbrottslagstiftning som bygger på samtycke.
Brottet olaga integritetsintrång införs.
Examensmål om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer införs för flera professionsutbildningar.
Riksdagen fattar beslut om ett utökat straffrättsligt skydd för transpersoner.
2019 ILO antar en konvention om att avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet.